Det är ett komplicerat jobb att vara människa

Kategori: Allmänt | 0

Har vi rätt att äta ihjäl oss

Henrik Ennart – reporter i SvD är en brilliant journalist. Så många artiklar som verkligen satt fokus på viktiga delar av våra vardagsval. Våra val i affären av livsmedel och vilka konsekvenser det får.

Jag röstar för honom som mottagare av Stora Journalistpriset. Det finns fler som kvalificerar sig. Hur såg informationsunderlaget för oss medborgare ut utan Uppdrag Granskning t ex. De borde också belönas för sitt mod att våga gräva i svåra frågor, många gånger med inte oävna krafter emot sig. Jag är tacksam över det jobb de gör.

Tillbaka till Henrik Ennart – idag gör han det igen. Sätter fokus på livsstilsval. Har vi rätt att äta ihjäl oss? är rubriken. Det som bland annat synliggörs är … hur mycket ansvar kan vi lägga på individen. Är det rätt att begära att individen skall klara att göra val utifrån vilka varor som innehåller farliga färgämnen, är besprutade, odlade på och uppvuxna på sätt, som inte ger den näring vi föreställer oss i slutändan. Titta på t ex odlade laxen till skillnad från den viltfångade. Det är helt andra fetter som bildas hos lax som utfodras med majsmjöl i stora odlingsanläggningar än de som fångas i djupa havet. Det är inte säkert att vi konsumenter vet det utan kanske köper vi fisken i tro att det är nyttiga fetter och dem behöver vi. Transfetter som kommer med all fritering t ex, hur många är medvetna om det. Hur många väljer inte den där pommes frites portionen för att det är gott, och inte har en tanke på att det är en risk för hjärt-kärlsjukdomar i förlängningen. Man behöver ju vara forskare för att göra kloka val.

Likadant med många andra grödor. Bekämpningsmedel och växtförädling påverkar skördars tålighet och skördars storlek absolut. Men är det så, att det också påverkar näringsinnehåll? Och då är jag inte ens i närheten av frågor som ph-balansen som en konsekvens av våra val. Försurar vi kroppen dagligen?

Där får journalister som Henrik Ennart en plats i mitt hjärta. En person, som bevakar mat och hälsa för SvDs räkning och vår möjlighet att hålla oss uppdaterade. Som följer stora såväl som små frågor – ute i världspoliken och i det lilla vardagsvalet där vi står med

Vi skall klara så mycket vi individer. Vi skall klara att välja från allra första början… förlossningssjukhus, förskola, skola, inriktning på gymnasium och vilka gymnasium, som bäst tillgodoser oss med valuta för de valen och vilka som har solid ekonomin – det har vi också fått klart för oss under hösten.

Vi skall också vara tidigt ute i bostadskön. Vi skall pensionsspara med genomtänkthet och kunskap. Vi skall välja bank och vi skall förhandla om räntor.

Vi skall klara att göra viktiga, riktiga vardagsval vad gäller maten vi äter – var är den odlad, hur är den odlad, hur långa transporter, Vi skall välja elbolag utifrån hur är elen producerad. Motsvarar det våra individuella kvalitetsparametrar.

Vi skall klara mycket vi människor och frågan som är adekvat att ställa är nog – borde vi se på detta ur ett mycket mer strukturellt och samhälleligt perspektiv. Struktur är starkare än individ. Det har otaliga studier visat, men det är som om det inte har någon giltighet längre i vårt individualiserade samhälle. Vart tog visionen om ett gott samhälle vägen, där vi hjälps åt att belysa frågorna. Där vi är många som engagerar sig för att ta hänsyn till diverse olika kvalitetskrav för de slutgiltiga lösningarna.

Var 70- o 80 talets samhällsengagemang bara en parantes i historien? Eller kommer t ex morden på Charlie Hebdos redaktion och många andra incidenter tvinga oss ner på knä och få oss att förstå, vi måste engagera oss i för oss viktiga frågor?

Det är frågor som arbetar inom mig också om natten och jag skriver vilket viktigt jobb det är att vara människa.